livet vill mej inget ont!

hej kära vänner

just nu känns det som att allt flyter på. tiden flyger och livet flyter. och idag är det redan nyårsafton. jag har svårt att förstå att ett år redan har passerat. att jag har levt ett år till. ett år till, här på jordens yta. ett år med upplevelser jag knappt kan beskriva i ord. ett år med känslor, ännu svårare dem att finna ord till. ett år med musiken i första hand, med pianots ljuva toner och sångens klara klang. ett år med hejdlöst gråt och våta kinder. ett år med hejdlöst skratt och vackra leenden. ett år med hat och kärlek. ett år med olycka. ett år med lycka. Och allt kommer för all tid ha betydelse...

året som komma skall är ett år med minst lika många upplevelser och känslor. ett år med musiken runtom, överallt och förevigt. ett år med val som jag aldrig någonsin gjort förut och ett år med människor jag bara synat till ansikte eller inte alls. ett år med rädsla och väldig oro. ett år med drömmar och evig hopp. ett år med vacker poesi och nya ord.
men framförallt annat, vet jag att tvåtusennio kommer att bli ett år där lyckan vinner över olyckan. där gråtet blir till skratt och tårarna till leenden. det finaste av alla leenden. ett sant leende! 

så nu fortsätter jag att ta steg för steg på mitt livs gata. hand i hand med er, vänner mina. 

och självklart önskar jag er det bästa av det bästa detta nya år, tvåtusennio. hjärta.


hur den här bilden passar in till nyår är svårt att säga, men det finns en mening. det gör det med allt..


har du kvar din röda ros på ditt vänstra skulderblad?



mitt i allt mörker, kan jag komma på mej själv att längta efter sommarens ljus
sakna känslan av att vakna upp till en strålande blå himmel med vita tussar till moln
minnas alla glada leenden och glädjerika skratt

mitt i allt mörker, känner jag solens strålar smeka min mjuka hud
jag känner doften av hav och dess klara vatten
men mest av allt känner jag lyckan så väldigt påtaglig

mitt i allt mörker önskar jag att sommaren kunde visa sej
bara för en dag eller två
göra mej till ett ljus i mörkret.


..och just nu skriver jag ett brev till min kära brevvän.

It ain't me you're lookin' for, babe.

"all i can do is be me, whoever that is".. - Bob Dylan

kära bob. bob dylan. han har sagt så viktiga många ord i sina dar'. ord som fortfarande finns kvar. ord som fortfarande lever här ibland oss. ord som tar tag i själen och aldrig sliter sej loss. sådana ord som endast dylan har, sådana som ger oändliga frågor svar.

ord som kanske sägs flera gånger per dag men som i hans mun låter helt rätt. dylan säger allt på ett sådant absolut sätt. orden blir magiska ting med ett helt förtrollande kling.

jag kan inget mer än att vara mej. jag kan aldrig vara dej. jag ser ut precis som jag gör. jag föds och jag dör. under den tiden däremellan är det endast jag som kan bestämma över mitt liv. endast jag som kan och ska ta mina egna kliv.

bob dylan, finns alltid kvar när allt annat är borta. när allt annat är glömt, är bob dylan fortfarande där. all tid!



..glädje&ord.

ring them bells ye heathen, from the city that dreams




stjärnan skiner mot himlen så mörkt
så vackert ljus mot allt det mörka
så stillsam ljuv mot allt det onda
stjärnan ler emot oss på jorden nu
..och vi ler tillbaka, i all hast!

Jag vill önskar er, vackra änglar en underbar jul! ni förtjänar det bästa! kärlek.

they took your life, they couldn't take your pride

jag har gjort något, jag aldrig trodde min själ skulle klara av. jag aldrig trodde jag skulle göra. eller framförallt våga. en liten sak för omvärlden, men gigantisk för mej. för min inre värld. ett större steg är svårare att ta. på den fronten, just nu.

det jag pratar om är ett vykort. ett vykort med en rar nalle på framsidan som håller i ett rött hjärta. ett varmt sådant. på baksidan står det god jul och gott nytt år. plus mina egna ord. mina ord av kärlek. jag skrev inte mitt namn. jag skrev bara vad jag kände.

.. och jag avslutade med ett citat av kära Bob Dylan. "You can't be wise and in love at the same time"

men det viktigaste var att jag gjorde det. om jag inte skulle ha skickat det, skulle jag troligtvis ha ångrat mej. jag vet inte om det för mej honom något närmare, kanske bara längre ifrån. men, jag vågade.


why can't it be christmastime all year ?


(på bild är min kära mor, i sina yngre dar. bedårande söt, redan då)

dörren står på glänt och
jag hör barnen leka precis utanför
deras glädjerika skratt
och höga jubel

snön är kommen och ligger likt ett vitt täcke om marken
inomhus står granen och skiner med glimmande ljus
undertill väntar oöppnade klappar som snart ska rivas upp
och barnens jubel blir högre

jag ser deras tandlösa leenden
och ögonpar som glittrar likt snön nu gör

doften av jul omger oss alla
men vad vore julen
utan alla dessa lyckliga barn?

<3

they don't want us to know

(tänkte börja med att säga att det här inlägget är långt och känslomässigt. och det jag skriver om, har med all säkerhet påverkat mitt liv&mej. det kan jag lova. jag har bara sett en del av allt. bara sett inte upplevt men mitt hjärta känns ändå som att det ska brista i tu. jag vet inte vart jag ska vända mej. hemskt.)

i skolan jobbar vi om första och andra världkriget. även om tiden före, däremellan och efter. vi läser och läser. försöker få viktiga årtal att fastna i våra huvud och lika viktiga ord. nyckelord. när man har läst samma text flera gånger om, studerat samma bild lika många gånger och fortfarande inte får allt att hänga ihop. förstår fortfarande inte vilket land som ogillade vilket, och tvärtom. vid den punkten önskar man att man kunde uppleva det. uppleva varje sekund själv, för då. då skulle man förstå bättre. förstå alla sammanhang. förstå allt.

..men, det går inte. tiden är omöjlig att ändra på. jag lever här och nu. du lever här och nu. inte då, när två hemska krig bröt ut. när två hemska krig dödade miljoner människor. bara sådär. människor dog som flugor, var det någon som sa. vanliga människor. människor som skulle kunna vara jag. skulle kunna vara du. men som istället var en annan människa. andra människor. människor precis som oss. människor med två unika ögon. en näsa och mun.  men framförallt människor med hjärtan. men då fanns det inga hjärtan. eller hjärtan räknades inte. och frågan jag ständigt ställer mitt inre är om det gör det idag? räknas mitt hjärta, eller är mitt hjärta bara ett av alla andra, obetyelsefulla?

vi kan inte känna vad dessa människor kände. vi kan inte veta vad dessa människor ville. men vi kan försöka. försöka oss sätta oss in i deras situation. försöka känna deras känslor. försöka se på allt med deras ögon. men vi kan inte vara säkra på något. för vi är inte dem. vi är inte de människorna. för vi har inte deras känslor. vi har inte deras ögon. ögon är unika.

men vi måste fortfarande lära oss. den där texten vi har så svårt att få in och de där orden som aldrig sätter sej. så vi ser på film. vi ser på "all quiet on the western front" och alla ni som någongång i era liv har sett den filmen känner nog igen min känsla. känner nog igen tårarna över alla människoliv som togs. ni vet nog.

allt påminner om några ord jag skrev ner för ett tag sen.

ljudet av mänskliga skrik
plågsamma skrik  
skriken blir fler
de ber inte om hjälp
de bara frågar varför
varför?

synen av döda människokroppar
stillsamma kroppar
utan hopp, utan liv
de bara ligger där
livlösa kroppar
varför?

oskyldiga människor
förlorar sitt liv
förlorar sitt allt

varför är det så här?


var finns deras hjärtan. vart hamnar dom. vad betyder dom när allt är över. var finns deras liv. vart hamnar dom. vad betyder dom när allt är över. en vinst, säger dom. snarare än förlust. dessa miljoner hjärtan.

jag kan inte hjälpa den enorma klumpen i min mage. hur jag mest av allt önskar jag kunde blunda. önskar att det aldrig hänt. men jag vet att det har hänt. vet att det fortfarande händer. oskyldiga människor där. liv tas ifrån. dagligen. vare sej de vill det eller inte, försvinner ett liv. en själ. ett hjärta.
jag kan inte hjälpa de tårarna jag känner brinna. det gör ont att tänka på. för ont. ett liv. ett liv som mitt.

människor. bröder. systrar. vi är alla människor. min insida gråter och klumpen i min mage kommer aldrig försvinna.



jag tänder ett ljus för varje människa. varje hjärta.


i hear the nights are long, the days are lonely

idag har jag tiden med mej. varje timma. varje minut. varje sekund. varenda en av dem är mina. just för idag.

igår satt jag i mitt rum och funderade. tänkte över det gångna året. ett år fullt med gråt. ett år fullt med skratt. ett år där allt har hänt och där allt har förändrats. jag har förändrats. mina tankar är desamma, och kommer alltid vara men de har bättras på med nyare och fler. rena och klara, likt lucias sång.

jag mår bättre nu, och det kan jag säga med stolthet i min röst. äntligen kan jag säga att allt fungerar bra. inte hela tiden. inte alltid. men aldrig kan än människa vara lycklig jämt, jämt. då får man ingen chans att uppleva riktigt lycka. för att få riktig lycka, behöver man känna riktig olycka. och det har jag gjort.

men den olyckan finns inte kvar nu. eller jo. i minnen. hemska minnen. stora hål inom mej som kanske aldrig fylls igen. eller så gör dom det. i vilket fall står jag där jag står nu. jag är där jag vill vara i livet. ett liv som bara är mitt och föralltid förblir så. jag är på det sättet jag ska vara. och det är allt som räknas, just nu.



Jokerman dance to the nightingale tune,




vad passar bättre just nu än snö. bilder på snö. ordet snö. utanför mej öser snön ner och på marken ligger det redan ett tjockt täcke med vita flingor. vackrast av allt är nog det ljuva glittret. underbaraunderbara jul.  

that they make me forget what I mean.

- jag har drömmar. flera stycken. drömmar som känns långt borta. drömmar som känns desto närmre.
men de är alla drömmar jag gömmer inom mej och sällan låter komma ut.

- de är säkra där de föds. vid mitt varma hjärta och arma själ. vid mitt varma hjärta och arma själ. där låter jag dem vara, i sin stillhet och tystnad. låter dem vila, till ljudet av mitt hjärtas slag och doften av mänskligt liv.

- jag låter de vänta där, till de är redo att möta verklighetens sken. sanningens glans och härliga dans. vägen de måste vandra är krokig och ansikten svåra att möta. men det är verkligheten.

- men då ska dem vinna. vinna över hat och kärlek. över mardrömmar och mörker. bli något större än dolda drömmar inom mej. de ska ut, leva och vinna. och rädda mitt liv.


det finns en anledning till dessa ord. en orsak till att just dessa ord är nedskrivna, just här. det handlar om drömmar. och upplevelser. jag vet, precis som du vet att det finns drömmar inom var människa. drömmar som för med sej upplevelser. upplevelser som blir till eviga minnen. jag vill uppleva den drömmen på mitt sätt. jag vill ha den upplevelsen för mej själv. jag vill ha något som inte de har. de som alltid är så nära. jag vill känna vad jag har, som inte dom. men det är svårt.


pappasnällapappa. förstå mitt inre..


but for today i am a child, for today i am a boy.

det finns röster som gör mitt hjärta varmt. precis som det finns ord. och tillsammans med vackra ljud bildar detta musik.
sen finns det mer speciella röster. unika röster som får mej att sväva. sväva högt upp mot himlens hav av stjärnor.
röster som kan mer än att sjunga. röster som kan skapa något. som kan skapa en känsla. en känsla som aldrig försvinner. en känsla man aldrig glömmer. en röst som ger än mer än vad man någonsin trodde man kunde få.

sådana röster finns det flera av. runt om i oändliga universum. det gäller bara att finna dom. och jag tror jag har funnit än. eller nej. jag är övertygad.

antony and the johnsons, lyssna & njut!



tell me that the house is not for sale

stjänor tindrar likt aldrig förr
mot en sky så oändligt mörk
en vacker ängel ovanför strålar
och lyser upp det eviga mörkret
med kärleken så nära
då vet jag vem jag är.

..kanske ännu en vers av andra. kanske inte. jag kan inte bestämma om de hör ihop. orden efter de två första raderna är för olika. betyder lika mycket för mej. men är ändå helt olika.

just nu håller jag på att pyssla i min bok. min musik bok. tänkte visa lite bilder ifrån den. har dock mycket kvar att göra. men det får ta sin tid. för resultater ska bli precis så som jag har tänkt mej. perfekt enligt vad jag tycker är perfekt. <3

..mitt älskade rum. där. där känner jag frihet. där är jag fri.



hope there is someone who set my heart in fire.

stjänor tindrar likt aldrig förr
mot en sky så oändligt mörk
tystnaden ligger stum om natten
och stillheten sprider frid i fröjden
på marken glittrar snöflingor så vackert
mot en vy så förtrollande vit

stjänor tindrar likt aldrig förr
mot en sky så oändligt mörk
i kyrkan klingar sången med en magisk klang
och i var hus gnistrar ljusets sköna låga  
den värmer de frusna själar vi finna kan
i denna månad av december

och, hjärtan förvandlas till guld.


ord: moi. foto: systra mi.

you don't know what it's like to be like me.

hej kära vänner.

dagen har varit bra. måste säga att det är stor skillnad på nian och sjuan. jag tror jag förstod att det skulle vara stor skillnad, i nian även när jag gick i sjuan. men det satt för långt inne. då var jag bara rädd. osäker. och inget. nu är jag allt utom rädd, säker. och mycket. jag finns. jag syns. jag hörs. på ett bra sätt. och jag trivs med de människor jag har runt om mej. känner mej trygg med dem. med de personerna bredvid känner jag mej säker på mej själv. trots att olikaheterna oss emellan, allihopa är total. det finns ingen som är lik den ena. men det kanske är det som gör det hela så bra.. 

..och jag älskar närhet. det gör mej trygg. jag menar närhet på alla sätt. liten närhet. när någon ler mot mej. när någon håller mej om axlarna och undrar vad jag gör. när någon leker med mitt hår. när någon ser mej i ögonen och säger att jag är fin. när någon kramar mej. sån närhet. liten närhet som bara finns och gör hela min dag.

apropå något helt annat så vill jag berätta om en kärlek av mina, för er. en massiv kärlek. en vacker sådan. platsen där jag kan vara mej själv fullt ut och platsen som bara är min. platsen som är min närmaste vän och vet allt om mej. platsen som bara finns för mej och enbart mej. mitt rum. mitt trygga rum. där förenas mitt hjärta och min själ..

det var nog allt jag ville säga för nu. & ni är otroliga.  hjärtan att minnas.

(..och tildss, din kommentar glädjer mej verkligen. oh. och du har helt rätt. tusen tack. )


när regnet har öst ner, hela dagen kan jag inte annat än att sakna denna vackra sky.


RSS 2.0