rebelrebel..

God kväll på er allesammans!

Jag är nervös. Förvirrad med. Jag har tänkt på att kanske förklara ganska så utförligt varför jag de senaste dagarna skrivit de inlägg jag faktiskt gjort. De inlägg som faktiskt varit ganska (läs:väldigt) så negativa. Något som jag inte alls tycker är något bra för min utveckling till att må bra är men som inte heller kan hjälpas! Men det är något jag tänkte att jag skulle hinna med imorgon. Nu är klockan så pass mycket att jag känner mig stressad om jag verkligen kommer hinna med allt jag måste hinna med. Men jag får försöka. Detta inlägg ska skrivas klart först. En sak i taget. Som alltid!

Men varför är jag nervös? Nervös är ju både bra&dåligt att vara, men på jävligt olika sätt. Man kan vara bra nervös. Sådär, skönt nervös när något bra ska inträffa. Sådär så att fjärilarna bara flyger som galningar i hela magen. Så där nervös man VILL vara! Sådär, liksom. Skönt&härligt! Men sen finns det ju den där dåliga känslan av att vara nervös. Precis som den känslan jag har för det jag kommer berätta om imorgon. Den känslan är INTE skön. Den är allt tvärtemot skön. Allt tvärtemot bra. Bara dålig, jobbig och jävla irreterande! En känsla som jag rent ut sagt hatar! Som kan rankas med en av de värsta känslorna en människa kan ha. I vilket fall en människa som jag!
Men den känslan har jag i min kropp hela (jävla) tiden. Den bara ligger där och trycker som att jag vet inte vad. Men bort vill jag ha den. Jag vill inte vara ägaren över den känslan just nu för jösses vad mycket HAT den innerhåller och framkallar. Jesus!

Jaja, den känslan är inget bra helt enkelt. Och jag får panik av att bara känna den. Ni förstår. Efter att jag har fått reda på det jag har fått reda på, som inte ni har fått reda på (ledsen för allt röriga) så har jag varit som en tickande bomb. Faktiskt precis som en tickande bomb. Jag har kunnat leva, gå runt utan att tänka på de små stunder av mitt liv de senaste dagarna. Omedvetet & medvetet försökt att trycka bort den känslan&rädslan & nervösa känslan den innebär och framkallar i min kropp. Men sen, som en bomb har den exploderat då och då. Då har jag helt enkelt inte kunnat ha något annat på min hjärna förutom det. Inget annat än det.

Det är svårt. Tufft! Då får jag panik. Jag vet inte vad jag ska ta mig till då. Jag gråter, gråter men vad fan hjälper det? INGET! Jag ropar på hjälp, söker tröst. Men vad fan hjälper det? INGET! Jag pratar försöker inse att det inte är farligt. Försöker ja, inse. Men vad fan hjälper det? INGET! Jag vägrar att göra. Säger det. Försöker förklara. Men vad fan hjäper det? INGET!

[Jag bara sitter där. I mina rosa, skimriga addidas shorts och rosa linne på mitt ljusrosa lakan och önskar att jag aldrig fötts. Önskar att jag aldrig fått den förbannelsen. Önskat att det aldrig skulle hänt mig! Men vad fan hjälper det att önska? INGET! ]

Kan inget förstå, jag vägrar utföra det en jävla gång till. Jag vill inte att jag eller syster ska vara med. Det är det värsta. Att hon ska vara med. Inte för att jag inte vill vara med henne. Utan att de kan se, prata. Om det jag minst av allt vill! Men jag kan inte bestämma över det. Jag kan inte! MEN JAG ÖNSKAR! Så någon, lyssna på min önskan. Bara för en gångs skull. Låt mig få slippa det HELVETET som det innerbär för mig! SNÄLLA!?

Men, i allt jobbiga. En bra nervös känsla. Allt, ska berättas för min tränare. Jag ska berättas precis hur jag mår, känner och tänker. Han är klok så det kommer nog gå bra. Men jag är nervös ändå. Rädd kanske. Man vet inte vad han kommer tycka, tänka! Men mer imorgon.

Nu ska jag lägga mig. I mina rosa shorts, rosa linne. yes.

Allt för mig. För nu!

image390

image391

image392

image393

KRAM!

I will be king.

HEROES- DAVID BOWIE

I-I wish you could swim
Like the dolphins-like dolphins can swim
Though nothing-nothing will keep us together
We can beat them-for ever and ever
Oh we can be heroes-just for one day
I-I will be king
And you-you will be queen
Though nothing will drive them away
We can beat them-just for one day
We can be heroes-just for one day
And you-you can be mean
And I-I'll drink all the time
'Cause we're lovers-and that is a fact
Yes we're lovers-and that is that
Though nothing-will keep us together
We could steal time-just for one day
We can be heroes-for ever and ever
What do you say?
I-I can remember
Standing-by the wall
And the guns-shot above our heads
And we kissed-as though nothing could fall
And the shame-was on the other side
Oh we can beat them-forever and ever
Then we could be heroes-just for one day
We can be heroes
We can be heroes
We can be heroes
Just for one day
We can be heroes
We're nothing, and nothing will help us
Maybe we're lying, then you better not stay
But we could be safer, just for one day
Oh, oh, oh, ohhh-oh, oh, oh, ohhh, just for one day
Oh just for a day





Baby, I sad.

Hejhej :)

Ikväll kommer  inlägg. Kan jag nästan LOVA :)

KRAM!

image389

Ramlösa

Gud. jag är en patitsk människa som sitter och klagar. Ibland kan jag inte annat än att förakta mig själv.

jag är patetisk. förlåt.

image388

..dessutom...

ja, dessutom.. är inte DET det ända på mitt huvud. Så mycket mer och det smärtar mig att jag inte kan berätta allt. Att jag inte bara kan skrika ut det. Jag vill säga. Jag är så jävligt trött på det här nu. Att ha den stressen och den kontrollen. Jag orkar inte. vill inte. Fan vad jag klagar!

Jag är arg för att jag är rädd. Jag är rädd för det och för hela världen. Jag är arg&jävligt rädd!

Lifestyles of the rich and the famous
They're always complainin'
Always complainin'
If money is such a problem
Well they got mansions
Think we should rob them


För att den låten är cool. För att den låten får mig att yra av viss hat. Dock inte mot artisterna!

Baby this town rips the bones from your back
It's a death trap, it's a suicide rap
We gotta get out while we're young
'Cause tramps like us, baby we were born to run

För att den låten är bra. För att den låten ger mig LITE hopp.

Har ni tröttnat på mit gnäll? Det har jag.

image385

image386

image387

baad day.

bad day. Känns som att jag ALDRIG kommer le igen. aldrig är mycket. men det känns verkligen så. Vilket gör det ännu värre.

Det bränner av tårar innanför mina ögonlock. Kanske helt enkelt måste ge upp? Finns inget värre. Inget värre för mig. Än en gång. Den paniken människor.Den gör obeskrivligt ont. Inget annat än DET (som jag vet att ni inte förstår något av) är på mina tankar. Så kommer det väl troligtvis vara . I fem månader framåt. Eller 4 kanske det är. Fan, lika bra att ge upp.

Om jag känner såhär nu, några månader innan kommer jag fan vara död vid det laget. Jag lovar. jag klara det inte. Jag vågar inte. VÄGRAR!  JAG VILL INTE BARA!

jag tror ingen förstår! (kan va för att jag inget berättar men hur enkelt är det på en skala? Inte enkelt. Inte för mig!)

ÄR DET NÅGON SOM KÄNNER SAMMA PANIK?

Esch, jag vill inte längre. Jag rymmer hemifrån snart!

image383

image384

why?

I DONT SLEEP WELL

Nej det gör jag verkligen INTE!

Mitt sinne är helt förvirrat. Jag vet inte hur, vad jag ska göra. Jag känner mig just nu jävvvla hjälplös.
Jag vet att det är omöjligt för er att ens förstå. Och eftersom, jag inte kan skriva ut namn eller något så är det svårt. Men..HÄR  & HÄR är ja, faktiskt nästan exakt vad det handlar om. FOTBOLL!

fuck. just nu vet jag inte vad jag skriver eller tänker. Det är flera månader dit men fan vad jag inte kan "sluta tänka på det". En match. eller två. En hemma och en borta. Inte alls farligt. Ingen kommer bry sig om att du har en tvillingsyster. Nej, det komer inte vara mycket folk där. Nej, självklart!

Usch, klart det kommer vara. Och om jag fan känner mig såhär vilsen som nu, när det är flera månader dit kommer jag ..jag vet inte vara typ.. öh ja död vid det laget. Det kommer ju ha tärt sönder hela mig.

Jag vet inte vad jag ska göra.

Den paniken. Den tar över hela min kropp. Jag lovar. Det är som att hela jag försvinner och byts ut. Paniken gör mig dum och elak. Något jag inte vill. Men när den blandas med rädsla, ilska och allt annat kan jag inte vara mig. Då hatar jag mig och mitt liv. Min gårkväll bestod av att gråta, gråta gråta gråta & skriva dö på ett papper hundra gånger. För att inte tänka på det. Det som inte är farligt egentligen men för mig är det!! Jag vill inte. JAG VILL INTE! Jag vill bara rymma. Jag vill åka bort, bo någon annan stans. Börja om. Jag vill bli äldre. Äldre så att jag kan dra mig bort. Bort till andra sidan jordklotet och bara inte bry mig. Aldrig se. Aldrig tänka. mer!

Men åh, jag är hjälplös. Panik. Vet inte något. HJÄLP?


image380

image382

image381

mvh

forever this

En buske som brinner inom mig
Det hettar, jag blir förstörd
Ett hjärta av glöd
Skadorna är stora och kommer aldrig att försvinna
jag försöker släcka elden, men misslyckas
Gång på gång, samma sak
Är detta nyckeln till livet?
Eller är det nyckeln till Guds himlavalv?
Är det ett tecken på att något ska hända?
Eller är det bara en vanlig dag med brinnande möjligheter?
Busken fortsätter att brinna
Och jag vet fortfarande inte varför

----------
Varför är jag så förbannat patetisk människa?
fuck.

image376




fuck

Hur skulle jag inte kunna bry mig om saker som är långt fram i tiden om de förbannat kommer upp och pratas om HELA tiden?

Jag vill verkligen inte få mina negativa utbrott här men jag har P A N I K! Panik, som jag brukar. Som får mig att vilja sluta andas. fanfanfanfanfan!

Men jag andas fortfarande..och måste ta tag i det. Men jag har ju redan gjort det så jävla många gånger. Just nu är jag så förvirrad, arg, ledsen jag kan vara. panik! Panik!

Ni vet inte vad som har hänt. Men jag vill inte. Usch. Det är svårt!

Ledsen för detta. Återkommer ikväll. Hoppas jag lugnat ner mig då.

image374

image375

see you.

Yes. Ska skriva sen. Just nu är det träning.

DAGENS LÅT: Best friend- Hello saferide

Lyssnar inte mycket deras musik, nu är ju Annika i Säkert! men de låtar de gjorde. Men denna låten är skön!

KRAM! ikvällikvälll...


image372


image373

Radio nowhere.

This is radio nowhere. this is radio nowhere...

GOD MORGON!

Kom på att jag glömde nämna hur det hade gått med kuratorn i skolan. Och som jag alltid säger och alltid kommer säga vill jag inte alls gå in för privat men jag kan säga att jag ehm, satte ett krav. Om jag ska prata så ska det inte vara om gamla saker. Bara om hur vi ska gå vidare.

Så det kändes bra. Sen har jag mycket äldre som jag vill ta upp, förklara hur jag kände då. Men vafan, jag vill inte vara kvar i denna röran. Då går jag mycket hellre vidare.Utan att ha sagt det. Jag vill inte tära sönder mig själv i onödan!

Och kuratorn jag pratade med tycker jag tog det bra. Jag har ändå min förvirrade tankar som jag ibland inte kan sätta på plats. Det är konstigt. Men hon verkade förstår. Jag vill verkligen inte längre. Vill bara ha ett slut. en punkt!  

Ni förstår väl. Sånna där saker, det är inte min grej. Kompis tjafs och sånt. Usch. Då håller jag mej mycket hellre till mina riktigta vänner. Som man har hela livet. Och som inte tjafsar.

image371

Som sagt. Man ska hålla sig till människor som ger energi. Inte tar!!

mr moon.

HEJ!

Dagen. Den har vart bra. Skolan gick bra. Hade faktiskt, långt inne någon stans saknat mina vänner i skolan. Eller vissa av dom. Absolut inte alla. MIn klass är liksom svår. Ibland blir jag bara så trött på allt jävla drama i min klass. Aldrig är något bra. Alltid ska något hända och väcka uppmärksamhet. Egentligen skulle jag vilja ha en rolig, bra men mest av allt lugn klass. Det är soft då. Skönt. Chill!

Men hur gick det för mig idag annars? Jo, bra! Jag och A kommer verkligen framåt och det känns jättebra. Det är verkligen inte alls ofta som vi pratar men det passar mig bra. Att ha liksom..ett ganksa långt mellanrum. Då hinner det hända mycket och man har nya saker, funderingar, tankar mm. att ta tag i. Greppa nya saker. Så det är skönt. Bra sätt. Passar mig bra!

Hur gick det just idag då. Och vad var samtalsämnet idag? Jo, eftersom jag vill hålla för privata saker för mig själv så tänker jag inte gå in på det. Men nästan alla saker som jag tar upp på bloggen, skriver ner här pratar jag om med A. Jag berättar. Pratar nog ganksa mycket och får inte bara smarta svar utan också bra på det sättet att jag kan arbeta med dom. I mitt huvud. Tills nästa gång. I vilket fall. A visade mig något på ett papper ibland. Det satte VERKLIGEN igång min tankeverksamhet. De ord som stod var Tanke, Känsla och Handling. Jag tänker något. Inbillar mig något. Vad andra folk tänker, t.ex om att jag är tvilling. jag tänker mig att de tänker det. Det förvandlas till en känsla, ofta en jobbigt och orolig sådan. Sen utgår jag från det. MIn handling, det jag gör utgår ifrån vad jag tror att den personen tänkte just då.

" Det kan bara vara inbillning..inte sanning..!"

image367

image368

image369

image370

With her long hair falling and her eyes that shine like a midnight sun
Whoa-oh, she's the one She's the one...

Where the bands are.

I wanna be where the bands are- Springsteen.

Goo morgon!

Dagen ser ut att bli bra. Ska som sagt, träffa A idag på UM! Det ser jag fram emot. Idag är även skola. Jag måste säga att även om jag gått i samma klass i snart 2 år är jag nästan nervös för skolan. Men jag har ju vart sjuk en vecka. Men ändå. Äsch. Jag klarar mig. VEt ni förresten den känslan som är så otroligt skön. Man slutar skolan kan bara vara liksom..öh fri? Åka hem. Göra vad man vill nästan. Ja, det är skönt! & bra!

Ska förresten gröa alla läxor och prov som jag missade under min vecka som sjuk idag. Får hoppas att det går bra. Matten känns väldigt rörig. Men jag har övat så gått jag kan och provboken är halvt som halvt helt perfekt!

"- Jag vill inte bry mig. Jag vill inte undrar hur allt kommer se ut om två eller ett år. Det skrämmer mig. Framtiden. Fan. Jag vill att det ska vara bra då. Inga förbannade känslor. Ingen fixering vid saker. Ja, inget. Bara ett normlat och bra liv. I wish! Det kan ju hända. Det ska ju hända. Eller? "

image365

image366

human touch!

201778-364You and me we were the pretenders
We let it all slip away
In the end what you dont surrender
Well the world just strips away
Girl, aint no kindness in the face of strangers
Aint gonna find no miracles here
Well you can wait on your blesses my darling
I got a deal for you right here
I aint looking for praise or pity
I aint coming round searching for a crutch
I just want someone to talk to
And a little of that human touch
Just a little of that human touch

HUMAN TOUCH- SPRINGSTEEN

Självklart dagens låt. Precis som springans alla
andra låtar. Lika bra allihopa. Nja, nästan. Favoriter har man väl. Men han är bra. Min. Kung.

Dagens ord. Hm, ny grej. Ord. Det gäller att ta vara på ord som sägs till en. Ord som kanske senare kan gröa något bra. Får en att känna något bra. Aja. Mitt ord för dagen,
var nog när S ville göra en runda til "kämpa" ! Jaop.


Rundar väl av nu. Vi hörs imorgon. Då kommer inlägg efter att jag vart på UM hos A och även när jag vart hos Kerstin, skolkuratorn, om det i skolan.

KRAM! tjaao.

..och föressten...

..Jag vet att mina långa inlägg är jobbiga att läsa. Att bilderna tar mest plats. Men låt dom. Min blogg är mitt ställe. Min dagbok för att lätta, mina inte alltför privata tankar! Ja, inför okända människor som tittar. Det är både roligt och läskigt! Men jag tror ni läser. jag har läsare. Jag hoppas ni läser. Eller det får egentligen ni avgöra. JAg srkiver det ju för min skull.

Men jag vill säga Tack ändå för att många överhuvudtaget tittar på min blogg. Min lilla värdelösa "må dåligt" blogg.

Förresten, jag ska försöka skriva endel öh, roliga inlägg. Det är svårt när man inte vill lägga ut för mycket personligt. Men lite mer, kanske roligt?! ÄSCH, ni får se!

image359

sick of it.

Jag är verkligen trött på det. Att må känna såhär. Man känner sig oerhört hjälplös när inget verkar fundera. Visst har jag blvit och mår mycket bättre nu än vad jag gjorde förra året men ändå. För att ha gått ett år har det inte förändrats så mycket jag skulle viljat. Mycket känslor, om tvillingskapet, skolan och framtiden mm. ligger kvar och trycker precis lika mycket som i början.

Flera som klickar sig in på min blogg tycker säkert det är helt GALET att jag är så nere pågrund av just de sakerna och anledningarna för varför. Men jag kan inte hjälpa det. Ibland skulle jag vilja byta. Må dåligt över något annat. Inte tvillingskapet eller utseendet. Något annat. Men jag vet att människor kanske skrattar. För visst, det är konstigt. Jag borde inte må dåligt över att jag är tvilling. Jag skrattar också åt det. Fast jag gör det mer av kanske sorg? Äsch, va rörigt. Nej jag vet inte. Men något som är bestämt är att jag vill inte! Vill inte bry mig, tänka eller ens känna mig som att jag är tvilling. Jag vet att vi är olika. Inte se skillnad tor jag nästan inte skulle kunna hända. Men jag är ärdd. Men vad i *piiip* är jag rädd för? Det är något jag inte kan sätta fingret på. Och det är såå jobbigt. Om jag skulle kunnat gjort det så skulle det kanse vart lättare. Lättare att bli bättre.

Men vad kan man göra. Nu går det bra med min pskolog. hon är duktigt. Det funkar bra!! HJälper. Men jag vill ha något mer. Som får mig på ännu bättre humör och som får mina tankar på ett annat håll. Just nu är mina tankar ständigt på: Hoppas inte någon ser henne. Någon jag känner. Satan, tänk på han eller hon är på bussen nu. Nu när hon är där. Åh, ni fattar inte vilket total stress det framkallar. Jag vill bara chilla. Ta't lugnt. Inte bry mig!

image356

image357

image358

tvillingsjäl-the streets of me

Goodnight.

Ja, godnatt! Eller snare, snart god natt. Har en del att fixa innan sängen. Men snart så.

Har haft en bra kväll. Tv-tittande med min bästa vän. Och god mat av hennes föräldrar. Mums. Jätteroligt var det. Som vi alltid lyckas ha det! DEt är verkligen skönt att ha en sådan vän. De hoppas jag att ni också har. Usch, det blev fel. Lät som ett hot. Nej, men jag hoppas verkligen för det är skönt och tryggt! :)

Morgondagen kommer nog bestå mycket till läxor. Egentligen orkar jag inte. Skolan är jobbig. Bara så jobbig. Människorna där ibland känns så väldigt falska. Men det är väl bara att, ja lida igenom. Vissa dagar känna ju bättre än andra så vad säger att det inte kan bli kul en Måndag i Januari v.5?

Men det är jobbigt när livet ibland för med sig MASSA med oerhört tråkiga saker. Ibland tänker jag liksom tillbaka. Dåd et verkligen var tufft. Egentligen har väl inte min inställning till t.ex tvillingtskapet alls förändrats. Däremot har jag fått mer självförtroende i mig själv. Det är cool. och bra!

På måndag ska jag i vilket fall till UM. Till A. Det ska bli bra. Ska försöka att ta upp dom sakerna jag verkligen vill prata om. Lite om mina tankar, några som jag skriver om på bloggen och några kanske ännu privatare! Ska bli skönt i alla fall. Men kuratorn i skolan ska jag prata om läget där. Fast själv. För den ilskan jag har om det och alla miljoner tankar om det i skolan vill jag verkligen berätta för för någon. Jag är så arg, det fortfarande. Så TRÖTT på det. Fan ta det. Det bara förstör. Gaah. Jag vill inte. Klarar inte. Vill inte. Klarar inte!

image354

image355

The return..

Tänkte ta upp en öh "gammal" sak eftersom mitt sug på att blogga blivit ännu större efter att jag lärt mig hela designen. Det är ballt. Gillar jag!

I vilket fall så vile jag börja med att skriva om några böcker då och då. Inte för att jag sitter och tokläser varje kväll men då och då händer det och då vill jag att det ska vara bra. Det märks i början ifall det är dåligt!

Nu vart det The return of Hjärtans fröjd av Per Nilsson. En del två bok. Finns alltså en första med. Alltså när jag lånar böcker så brukar jag alltid tittat lite själv först. Sedan går jag till biblotekarien och får hjälp. Denna gången sa jag att jag ville ha något lite mer åt det poetiska hållet. Lite mer Peter Pohl. Jag vill ju egentligen läsa hans böcker men de är redan utläsna flera ggr om.

Boken var bra. Handlar om kärlek, skola och kärlek! Olika kärlek. Kärlek som man stöter på under bussen som förändrar hela ens värld och kärlek som kommer automatiskt genom skola eller vänner. Olika! Kärlek som man ÖNSKAR skulle finnas på riktigt!

Oup. Den va bra i alla fall. Något att läsa när man är uttråkad, ifall man nu skulle känna sig det någon gång!

Så sammanställning! Kan lika väl ta Musiken med.

Dagens bok: The return of Hjärtans fröjd
Dagens låt: Crush,Crush- Paramore

image353

Kommer nog skriva sådana här inlägg då och då. Så yes, det kommer vi se!

KRAM!

Sometimes I'm feeling.

Ibland vill jag bara visa mitt ansikte. På bloggen alltså. Säga vad jag heter. Hela anledningen. Namn! Ja hela köret. Ibland skulle det kännas kanske lite enklare? Sen skulle det kännas dumt och lämna ut för mycket men också enklare. Det är svårt att hejda sig ibland. Jag brukar altid få läsa igenommina inlägg innan jag postar dom. För ibland kan jag har skrivit saker. Till exempel. Jag vill ju inte att folk ska veta vem jag är. Kanske folk från skolan eller bara folk i min stad i allmält tittar in. Ja, tänk då ifall jag har skrivit något ja, öhm om en plats tillexempel. Då måste jag tänka på att ändra det!

Men det är ju mitt egan val. Jag vill inte att folk ska veta ALLT om hur jag tycker,tänker eller känner. Vissa saker ska man, borde man hålla för sig själv. Speciellt inte lägga ut på intenät! Man vet ju aldrig riktigt hur det kan gå då. Som det där som hände med bilddagboken. Någon hade tränkt sig in och kommit väldigt många inloggnings och email uppgifter. Själv har jag bdb utan bilder och liknande. Också helt andra lösen/användarnamn än till någon annan sida. Aja!

Till en helt annan sak, som jag läste på någon av alla många bloggar man surfar sig runt på läste om. Kärlek. Själv är det inget jag tänker på hela tiden. Alltså, pojkvän/flickvän mm. Det har jag inte men mycket annat. Kan ju inte säga allt om liksom, kärlek här på bloggen, skulle kännas lite utelämnat. Men alltså, självklart vill man vara kär. Speciellt när alla filmer är så förbannat fina!

Det kommer väl! Sålänge får jag väl vänta och se. Drömma och önska!



image351


image352

Tvillingsjäl- the streets of me

Look out kids..

SISTA inlägget om min design. Men jag bara undrar om någon vänlig själ skulle kunna säga ifall designen ser konstig/annorlunda ut i de olika internät grejerna som finns? Alltså, jag är inte duktigt på ¨sånt där men jag har själv Internät Explorer vet att det finns andra, vet dock ej namn. Men om det är någon som har det. Mozirilla? Eh, något sånt heter det! Är som sagt kass på saker om internät. Eller stilmallen har jag lärt mig så ett framsteg kanske ;)

Men det skulle vara jätteBRA ifall någon, kunde bara kommentera ifall det ser helt galet ut?!

Nu ska jag börja blogga som vanligt och inte byta design på ett tag! Är nöjd!

KRAM!

image350
Källa: Gladreklem!

Last dans..

Gokväll säger jag.

Varit en bra dag dock vääldigt slapp för min del. Trixat med bloggen har jag gjort, och jag gillar det. Tycker ofta min blogg kanske blir för tråkig, för allvarlig eller för "inte rolig"! Nu är det en allvarlig blogg, med tråkiga/negativa känslor som är ganksa allvarlig så det blir svårt. Men jag vill ändå skapa, ja någon bra känsla. Den är bra och lite rolig. Jag vill ju att jag ska skriva på ett sådant sätt så att man orkar läsa, då måtse det vara roligt i med. Ah, ni fattar!

Dock är det småsaker kvar. Ska välja text stil i liten del av Side och en annan text i concent (där min inlägg hamnar)! Men de kan jag fixa när jag valt text. Snabbt och enkelt. Gjorde faktiskt en till header av den bilden jag la in i inlägget under! Den är härlig. Kan visa den! + en annan bild av samma fotograf och människor!

Hur har dagen, känslomässigt och tankemässigt varigt? Jo, brabra! Några jobbiga stunder. Alltså, det är jobbigt! Då känner jag bara: VARFÖR JAG? Sådär, liksom om jag inte vill vara tvilling, hellre syster men det finns någon därute som så in i norden vill ha just en tvillingsyster, varför fick jag det?

MIssförstå inte, det är inte min syster. Hon vill jag ha kvar. Vi har kul!

Men ni förstår väl. Det känns dumt att faktsikt få något unikt och inte gilla det. Att bara hata det och tycka att det rent ut sagt suger?! Men det finns stunder, bra stunder då det bara är bra helt enkelt!

Annars är det bra- Hoppas verkligen att jag kan sova en natts sömn, Öh, speciellt en "somna på kvällen" utan att tänka på allt som jag inte alls vill tänka på! Mitt förra inlägg, förutom alla korta om designen? Ni hänger med?! A, det när jag var arg? Samma känslor då, ligger kvar och kokar i min kropp. Exakt samma! Det lovar jag!

Angående min header. Det är sant. Jag har inte alla ankor på rad (vilket är ett uttryck man brukar använda sig av) Jag mår dåligt. Men det kan bli bättre. Fler ankor kommer tillslut ställa sig, på rad precis som jag vill!

KRAM!

image344
(headern jag gjorde. har ingen aning om till vad)

image345
Denna jag gjorde först, som INTE alls funkade asjobbigt

Design.

Min design. Öh, ja! Driver med mig själv när det gäller ankorna. Men den är fin tycker jag. Är dock inte klar. Men mitt huvud gör lite ont just nu så jag ska nog lägga mig och vila lite :) KRAM!

image337

Den BÄSTA bilden som finns!

Ombyggnad

Ombyggnad på bloggen. Räkna med konstig design :P

sorry?

Jag är ledsen för föregående deprimerade inlägg. jag var/är förtvivlad och arg ibland. Vem är inte?


Ska jag byta ibland mot ofta? Vad tycker ni?

KRAM!

The hard way..

Ok.

VARNING:
    L Å Å N G T   I N L Ä G G

Jag är hemma. Sjuk! När man är sjuk, ligger i sin säng halvtdöd så har man oerhört mycket tid att tänka. Tänka på allt mellan himmel och jord. Sånt som stör en eller som gör en jävligt förbannad. Saker som är sjuka! Gör en rädd. Orolig. Ja, negatvit. För vem tänker på glada saker när man ligger med 40 grader i ett varmt rum?!

Ja, i vilket fall. Skolan! Den där förbaskade saken man ska gå till varje dag för att lära sig saker, sägs det! Och missförstå mig inte (även om man kan lätt göra det), jag är positiv till skolan.Alltså själva grejen med skola. att lära, bli något. Men just det. Högstadie. Proppa ihop 500 tonåringar på en skolan tillsammans med 20 lärare är något jag har svårt. Någon stans måste det bi nåon mobbad, någon mer populär. Någon lite mer utanför. Någon den snyggare. Någon med mest killar. Mest tjejer. Någon som tvingar sig att röka för att som det så FULT heter "bli något"!!

Det måste ju bli så. Grupperingar. 500 tonåringar tillsammans i en lokal. Och det finns dom som vill att föräldrar till tonåringar allt ska få ha en viss mängd ledigt under perioden de har tonårsbarn?! Tonåringarna själva, Vi de små människorna det faktsikt handlar om?! Ledigt? NEJ!!

Oj, nu kom jag in helt fel. Hej, jag har vart sjuk inte skrivit på flera dagar, därför ilskan. Som sagt: man hinner tänka!!

Skolan. Min klass.Vissa dagar känner man sig glad. Yes. jag är trygg i skolan. Vissa dagar: Yes, jag bryr mig inte, bara gå till skolan sen hem. Vissa dagar: IAKTAR JAG! Bara tittar på hur jävligt vissa beter sig. Tittar på hur jag själv beter mig när jag bara står och iaktar utan att agera. Men vissa saker går visst inte att ändra på.

Min klass är konstig. Vissa dagar är jag så mycket kompis som  man kan var med klasskamrater på högstadiet. Nästa dag säger man knappt hej. Det gör mig både orolig och arg! Jag bryr mig inte längre om kommentarer från oliak håll, osäkra känslor. De kan jag bara skratta åt. Då hjälper det att iakta. Försöka förstå. Undra varför den människan sa så nu? Sen glömmer man bort det. Viktigare saker tar plats. Men alltså det är konstigt. Men vem bryr sig. Hur många av dom ska jag vara kompisar med hela livet?

Sen finns dom som är ensamma. Olika ensamma! De som är "ensamma" men har kompisar och de som är ensamma alltså INGEN! Jag väljer att tycka synd om de som är ensamma utan ingen. Men vad spelar det för jävla roll om jag tycker synd? Det hjälper inte . har aldrig gjort!

Det finns en sak. Som aldrig tar slut. Jag vill lägga det på isen. Men det fortsätter. Mer folk dras ni och jag fattar INGET. Vill lägga det bort. Jag tror ingen förutom antingen 2-3 st. som läser min blogg förtstår vad jag menar. det gör mig arg. Jag vill ha det borta. Inte tänka på det mer. Det jävla förbannade skiten! Det tär skiten ut hela mig. Förstör mig!! Den var borta. Men nu, för att hon vill ska vi ta upp det. Jag ska prata. Jag vill prata, jag gilar att prata. Men inte om man inte kommer någon stans efter 2 månader. jag vet precis hur det komer att bli. PRECIS! Jag kommer prata. Försöka vara bra, duktig! Men det kommer vara ilska från andra hållet. Saker som jag inte ens har att göra med kommer läggas på mig. Ännu fler. Jag är ledsen men nej. ibland vill jag med säga nej. Istället för att sitta här och önska att "hon" ska förstå. Förstå att det inte är hon allt kretsar runt! Inte om mig heller. Att hon ska ge folk chanser. Inte tvinga! ahhh,

Det känner jobbigt. Att vara sjuk. Få samtal från skolan. "Visst, ni två kan prata!" " Visst, jag kan säkert också prata sen! JAG VILL INTE HÖRA ELLER VARA DÄR! Åh, jag vli så arg. Så arg! Vill säga precis vart jag tycker men någon inom drar i några tyglar och stannar! Jag fattar INGETT! Saker får jag anklagade. Skitsaker som jag inte skulle kunna göra! Saker händer som inte har något med mig att göra.

Jag önskar ibland att jag banne mig aldrig skulle börjat där. Nu drar flera människor in. Som att det vore på liv och död. Jag förstår hur det känns att känna så. Gör det själv, fast på annat sätt. Men ge någon en chans då. lita på den! Sluta byt. Just nu bankar mitt hjärta på högvarv vilket INTE är bra för mig feber! Men alltså, jag har nog aldrig vart så arg och rädd vartannat nånsin innan! ALDRIG! Aldrig har jag önskat mig så mycket att jag alrid skulle bytt! Då skulle jag aldrig lärt känna ! Känt mig tvingat till det jag känner nu!

Jag vill också ha det utrett och klart men vafan! Jag, mitt hjärta och jag orkar inte mer. Vil ha det slutslut. Finito!!

Varför jag!? Varför måste jag ha alla dess olika sakerna på mig? Skolan, de jävla känslorna om tvillingskapet?

Nu måste jag sova. Är så trött. har ont i huvudet. Ska inte tänka på det som mamma och pappa sa. Ni är bra!

Tack gode gud att jag har en kompis som min Bästa vän S.


image326

image327

Jag vet. Jag måste sova. Käner det med. Jags ak. Men jag hade så mkt att skriva och säga! KRAM!


On a bad day..

Jag har så mycket att skriva. Som jag vill skriva. Men nu är jag sjuk. Just nu har febern sjunkit men har haft uppåt 40 grader. Men när jag är frisk kommer jag tilbaka. Läs äldre inlägg!

image324

don't talk back!

Tyvärr, så hann jag inte att skriva något inlägg igår, därför kommer det nu, på morgonen istället :)
 
Ja, hur jag mått eller känt de senaste dagarna? Det kan man undra! Jag har som sagt varit borta i helgen, på läger. Det är alltidkul men man blir också ALLTID helt sjukt utmattad och trött. Men jag sov ändå några timmar om natten! Det fanns ju dom som inte sov något...

Sen så var det någon gång under helgen jag fick den jobbiga känslan, eller ängesten tillbaka i kroppen. Stressen som stressar upp hela mig!
MItt huvud&kropp vill säga! Den stressen som jag hatar och bara vill döda och aldrig nånsin mer släppa in i min kropp! Den ångesten som jag skulle göra allt för att få bort! Jag verkligen hatar att känna både de två känslorna!

Jag är så väldigt trött på att må som jag gör ibland. Dock är det inte alls lika mycket som innan. Jag mår MYCKET bättre än för ett år sen! jag har blivit både starkare och gladare. Uppskattar några saker i livet mer !Det är skönt och jävligt positivt!

Det jag vill är ju att må jättebra och perfekt. Men ingen människa kanske kan må helt perfekt ? Man kanske alltid måste har något att grunna över för att kunna leva ett bra liv och utvecklas. Det trort jag! Men samtidigt vill jag inte känna såhär längre.

Nu hinner jag inte mer. Skola!

KRAM!

image321

image322

image323

Oh, you can't go back.

Pågrund av att jag varit borta hela helgen så har det inte blivit något skrivit. Men inlägg kommer senare ikväll är det tänkt :)

KRAM!

We ain't over-

HEJSAN!

Det var några dagar sen jag skrev här! Inte haft den tiden mm. Men tänk vad mycket jag ändå upplevt, under två dagar eller va det är ?! Det är inte alls KLOKT!! Att så många känslor, händelser och saker kan hända men kännas som e v i g h e t e r ! ! Då syftar jag på de "negatvia känslorna" ! När jag är arg, ledsen, förvirrad och massa mer olika känslor, kanske mixade så känns det verkligen som hur lång tid som helst.

Jag har blivit arg. Jag skulle vilja förklara för er hur det är eller känns. Alltså. Jag blir liksom spänd. Snäser till bara någon tittar på mig.
Spänd i hela kroppen ! Arg så in i nerven. Vill bara skrika. Skrika hur mycket jag hatar det eller den personen just då. Vill bara berätta hur jobbig den personen f*n är. Att jag är arg på den. Vill bara få det ut mig. Skriver det 1000 ggr om, tänker det tusen ggr om men säger det sällan! Jag tror inte jag vågar det. 

Men det kan bara vara i någon sekund, någon minut sådär! men ändå. paniken. 

Men annars är det bra. Dagen var ovanligt.. öh Lycklig! Solen sken ett tag på dagen. Liksom skönt. Skön känsla!!!
Det blev lyckligt, trots att inte mycket hände. Solen kanske har den magin. vem vet. Vad vet jag! 

image317
JAG DÖLÄNGTAR TILL VÅR! 
image318

image319

image320

VÅR <3 glädje.

  

If I saw you in heaven

INLÄGG KMR IKVÄLL!

image316
källa: bilddagboken.se

..solen värmde oss idag. Då blev det mycket lyckligt!

Rather be with you.

Livet är jävligt svår väg ibland. Iblnad går den alldeles för snabbt eller alldeles för sakta. Man har liksom aldrig koll på vart eller när. Men jag gillar livet ibland. Skriver kanske bara om alla negativa delar av mitt liv. Men ibland är allt positivt trots negativa saker. Just nu händer saker i skolan som jag inte har en aning om varför. Eller vad jag göra som inte är rätt där. Det undrar jag och jag får säkert fortsätta undra. Men jag blir arg, det kan inte hjälpas. Och när min kropp blir arg så blir jag skakig. Skakig för att jag är så frustrerad. Jag förstår inte! Men kanske kommer det något vettigt ur det. Jag kanske lär mig att läsa av folk mer innan..

Jag hoppas det försvinner snart i alla fall. Min kropp och jag kommer bli arga så. Verkligen "riktigt skakiga"!!

 Det händer saker i mitt huvud som ofta är negativa. Men som alla har och alltid kommer ha: Något är positivt. Händelser, saker eller bara ord! Livet är en utmaning på alla sätt och vis. En utmanig är väl till att klaras av. Jag får väl försöka! Fortsätta försöka. Tills det funkar. Lycka till. Ja, verkligen LYCKA TILL!


ibland är jag poetisk. Det är vackert!

image314
"följ raden så kommer du framåt!"

image315
"Det är du du du som gör min värld till en ännu bättre. Du du du du du! "

God natt folk!

Fotboll?

Ja, jag spelar fotboll. Hur ska jag göra med det egentligen? Jag vill inte. Är inte lika pigg eller blir inte lika glad över det längre. Men samtidigt skulle jag tappa mycket. Främst kondition och så men också alla lagmedlemmar. Det känns väldigt TUNGT! Alltså, att inte träffa dom varje träning eller så.

En del av mig vill bara lägga av. Bara sluta och göra sånt som mitt hjärta VERKLIGEN bankar för. Inte göra något som jag inte längre är så pigg på. Liksom lägga det bakom mig. Kunna göra annat. Sen kan jag inte ljuga om att en del av min kanske skulle kallad "rädsla" eller jag vet inte vad man kan kalla det. Men något jag inte ser fram emot är de kommande Hovslätt matcherna. De är de jag verkligen inte alls tycker om. Som både skrämmer mig och gör mig arg! Jag tycker verkligen inte om det. Ni kan läsa mer om det HÄR och HÄR!

Men min andra del säger tvärtom. Var kvar med dina vänner. Spela och var glad. TA det inte så allvarligt bara var kvar.

Ja, jag är verkligen " splittrad", som man säger. Sen vet jag inte vem jag kan prata med. Mamma och pappa vill nog inte prata om det. Eller jag märker bara det på dom. Sen ska jag prata med min tränare, men då kan jag ju inte berätta allt. Eller?!

Jag får väl se. Men damlaget vill jag INTE gå upp i. Det är något som är säkert!!

KRAM!

image313

Laget <3

Feel soo good (bad)

För det första vill jag börja med att, jag vet inte ursäkta? mitt väldigt ja, dåliga & fula morgoninlägg. Men som sagt, detta är min blogg där jag har valt att skriva för att nå til mitt mål och för att må bra helt enkelt. Då kan jag inte bara skriva när jag mår hyfsat bra. Jag vill ändå att min blogg är "levande"!

Men sen vet jag. Att allt man lägger ut på internät finns där föralltid. Trots ifall man tar bort inlägg. Men jag tycker även att jag är försöktig. Eller det kan väl tålas att prata om, alltså om mitt sätt att skriva kan räknas till försöktigt alltså?! Men jag lägger inte ut namn mm. Fastän det kanske märks tydligt i vissa texter om vem och vad jag skriver om. Aja, det jag menade med mitt inlägg var iaf att jag var arg. Jag ville, som man säger på ett fint språk: "Skriva av mig! " I vilket fall så ska jag "ta tag" i det. Alltså, fixa det. på ett mer mänskligt sätt och ett sätt som det kan lösa sig på. PRATA!!!!! Men det kommer säkert ordna sig. Men jag blir rädd. Arg. Ledsen. Lack. Ja, allt det där. Jag vill inte ha det så. Satan ( Katten också) , nu halkar jag in på det igen. Känslan stiger mig upp i halsen och mitt hjärta blir mer rädd än va det brukar. Stackars hjärta!

De senaste dagarna, alltså, kanske idag och igår? har jag fått väldigt ROLIGA & SNÄLLA kommentarer. Mest i skolan men endel från annat håll med. Vilket självklart är döroligt!! Man blir liksom glad. Pigg. Extremttacksam. Ångerfull. Får självförtroende. Ja, allt det där (en gång till). Om allt mellan himmel och jord. TACK vänliga själar!

Sen hände det mer i skolan. Saker som jag trodde.. ja, var liksom "över"! Men visst, visst jag kan gå igenom den (helvetes perioden) en gång till. Nej men, nu ska jag inte bli så negativ igen. Men det är jobbigt. Känns jobbigt. Det tärde på min kropp& hjärta samtidigt! Det kändes som en sådan lättnad när det var bortblåst, ur världen. Nu kommer det komma upp. Jag kommer få ta så mycket skit igen. Ja kommer gråta igen. Fast denna gången med mer ilska än innan. Betydligt mindre rädsla och betydligt mycket mer ilska. För jag blir arg. Hela jag blir förvirrad. Vet inte vart jag står och vad jag är i andras skallar. Vet inte vad som pratas. Vad som sägs. För trots allt kan jag inte skylla mig själv för allt det här. Det kan låta egoistiskt och fult i era öronen ( trots att ni inte vet vad det handlar om ?!) men det känns fel. Fel att liksom på något sätt utsätta min kropp för det igen. En halva av mig vill bara skita i det. Låta det va. Men den andra vill stå emot. Säga emot. Kunna säga vad jag egentligen tycker om det hela, öga mot öga. Alltså! Jag är ofta förvirrad. Nu med. Suprise? Nej!

Men som vi säger: Det allra viktigaste för mig är att jag själv, min kropp och själv mår bra!

Nu är det dags för mig att krypa till sängs. Med blandade känslor i kroppen! Ska bli skönt. Tröttsamt. Jobbigt. Roligt. Ja, allt det dä... Haha, Skojar bara! Kalla det dålig humör! :) ( Måste läsa hela inlägget för att förstå)

image308

image309
Bilderna togs för LÅNGT tid sen! Men jag saknar honom! Min lilla gosevän. älskardej!


image310
image311
image312
För att hon är snygg&världens coolaste!

Ledsen

Jag var ledsen imorsre, arg, vilket ni SÄKERT märker. Men ikväll kommer förklaring till massa annat med.

KRAM!

Sometimes.

FUUUUCK!

Åh, jag vill INTE känna denna ilska eller hat men vad f*n kan jag göra när det känns som huvudet ska explodera och hela jag spricka av ledsamhet eller ilska! ARRRRGHHH!

Tankar & Ord som snurar runt i mig:

Fan, jag trodde det var bra. Jag trodde du tyckte det med. Så ska du ändra. De kläderna. Fy! Jag blir så arg&ledsen på samma gång. ÅH, Jag vill bara säga till dig, skrika till dig vad jag tycker. Istället för att du ska läsa det här. Men åh. Jag är arg! Hatar det. Klara inte av att titta på dig eller det då. Sitter jag hellre tysy och glor i et hörn, i ensamhet. ÅH, kan jag inte bara försvinna! Någon annan stans, där problem inte dyker upp. (Åh, jag är patetisk! Finns inget sånt ställe)
 
Det var bra? Kommer allt bli sämre nu för det? För det?
Jag kanske inbillar mig men jag ser. Ser det. Ser saker. Märker saker. Märker att det är så. kan var så.

Åh, toltalt jävla SKIT!!

---------

NU vill jag bara gå och lägga mig. Somna om, vakna om till en helt ny dag eller ingen alls. Bara inte vara nu. bara byta dag, vecka eller år. Skiter i vilket. Men inte idag!

Ledsen för detta enormt tråkiga inlägg med massa ilska. Kmr ett mer "bättre" ikväll troligtvis.

KRAM! 

 image305

image306

hon är snygg!


Wait just a minute.

Ett LÅNGT inlägg ska skrivas imorgon. Om de senaste dagarna och m a s s a mera. Vi HÖRS! Ledsen om det blivit dåligt med uppdatering de senaste. De ska förbättras så gott det går, eller så gott jag kan. Mycket att göra är väl bara förnamnet på vad min hjärna tänker på 7-24.

Vi hörs iaf imorgon! KRAM!

( Fel på Blogg.se denna kväll, därav ingen bild)

Someday maybe that day..

Det är och har varit en konstig dag. Den har kännts både dum och rolig. Detta inlägget känns också konstigt att skriva! Vet inte varför. Om jag bara inte vet vad eller på vilket sätt jag ska uttrycka mig längre utan att få endel meningar och delar av texter missuppfattade. Men hey, ni får tyda min text precis som ni vill det ända jag vill är att ni försöker det hmm, bra i det. Att jag skriver för att må bättre. För det är PRECIS vad jag gör! Nog om det!


Någon dag ska jag bli bra. Någon dag ska jag tro på mig själv. Någon dag ska jag aldrig tvivla eller känna känslan av osäkerhet. Då ska jag tro, kunna och bara vara! Jag ska göra det jag vill. Jag ska inte kontrollera. Inte bry mig. Ja, någon dag ska jag må bra. Då ska mina (idiotiska) tankar hålla käften och låta mig leva mitt liv. Någon dag...

 Mitt liv ska bli bra. Mina tankar ska förtäras. Det är sant. Så sant. Då ska jag tro, kunna och bara vara! MIg själv. Vara mig och inte spela någon annan. Det är då jag ska göra precis som jag vill, åka precis vart jag vill utan att tänka en tanke på vem/vilka jag skulle se eller träffa. Då ni..

Ja, då skulle mitt liv börja. Börja på riktigt! Den stunden. På riktigt. Den dagen <3



image303


Lalalali day

Den känslan som ligger och trycker på mig... Den känslan som påminner mig om hur det var förra året denna dagen. Hur jag kände när det var skolan jag skulle till. När jag förra året grät hysteriskt vissa morgonen för att gå till skolan! Jag tänker på alla förändringar. Skillnader. Förändringar har skets även för bara några månader sen. Jag förändras nog ständigt. Så känns det i vilket fall. Men jag kommer så väl ihåg just rädslan inför skolan förra året. Jag inbillade mig så mycket. Jag vet jag ringde till mamma på jobbet flera gånger på morgonen för att bara kuna lugna ner mig. Jag stressade upp mig själv så väldigt länge. Något jag fortfarande gör men kanske har enklare att kontrollera?

Men den känslan kan jag väl inte riktigt kontrollera?! Den dyker upp inom mig, precis som ett
monster och trycker och gör mig så ont. Tär på min kropp och mitt huvud. Den liksom påminner mig om hur jag hade det förra året och ibland känns det som att den vill och pushar mig till det läget då jag ska inse att jag mår lika dåligt nu som då. Att jag ska inse att inget har hänt, eller förändrats under 1 år. Trots att jag vet tvivlar jag. För mår jag bättre? Hur mår jag egentligen? Jag läste på en blogg, jag vet inte om det var för två dagar sen ëllere tre men något där runt. Ett inlägg om tonåren. Om alla fjortonåringar som hatar sig själva. Som vill avsluta sitt liv som att avsluta ett kaptiel. Om alla tonåringar som mår dåligt. Hon skrev att om hon allt klarat av tonåren och fortfarande inte har gett upp men dom, knappt 14 år vill redan avsluta sitt, utan att ha kämpat. Hon ville bara ge de fjortonåringarna ett stort finger! Nu tror jag inte att det var själva bloggerskan som hade dessa åsikter utan jag tror mer att det var någon text hon hade hittat! Men just det med fingret. Ibland vill jag banne mig ge mig själv fingret. Ibland förstår jag på mig själv så väldigt lite. Som när känslan dyker upp i mig, min kropp. Då reagerar jag med att bli arg. Arg på mig själv. Klart jag bara vill ge mig själv fingret och rent ut sagt skärpa mig själv. Men det hjälper väl inte. Jag kan bli arg på mig själv, och ge mig själv fingret hur många miljoner ggr. som helt utan att man ändrar på sig (mer än då att man ser lite knasig ut om man ger sig själv fingret var femte sekund) och jag tror inte min känsla, den obehaliga känslan försvinner för det. Nog om det.

Jag vill i vilket fall att den känslan ska BORTBORTBORT! Den är rent ut sagt ett helvete! Jag bli orolig varende av alla sekunder som finns då känslan sitter i min kropp. Den är JOBBIG! Åh, jag vil bara få den att försvinna.!

Men jag vet att jag har förändrats. Den kan inte lura mig till annat! Eller ? USCH, så väldigt förvirrad den gör mig! Har jag inte blivit starkare? Ja, det kan ju inte ni veta! Men åh. Biland känns det rätt att säga det. Att man är VÄLDIGT förvirrad! Jag är iaf! Hur känner du?

Önska mig LYCKA TILL! Imorgon är det skola! Dålig skola, men bra kamrater! Man ska väl tänka på det positiva med har jag hört..

image302
jag spelar gitarr!
image299

image300
har hört att det är hipp att ta kort på noter.
image301
hej min lille aprikosfärgade, kramgoa vän! tackpernilla!

Running

image298

Come on and give up.

Tänkte börja på något annat sätt än just HEJ eller Hejsan men kom inte riktigt på något. Tycker Tjena låter för vardagligt, Tja för ungdomligt, Tjabba för mycket Nicke&Nilla(?), Tjo för mycket MSN-aktigt, Hallå för mycket skrik och slutligen då mitt vanliga hej tycker jag är alldeles för VANLIGT!! Men jag hoppas det går bra med HEEJ ändå, har liksom inget annat val!

HEJ!

Ursäkta för den dåliga början på inlägget, det är ju lördag och jag är trött.. Mm, inte mycket till förklarning men vi överlver! Tänkte bara förklara en sak för er. Inte för beskrivligt med namn eller liknanade men ändå, ganska så utförligt! Det handlar kanske mest om mig men även min mobil. Eller ja, egentligen är det mobilen i centrum och spöket i huvudet som spökar med mig, därför är det väl som det är. [ Jävla spöke,Jävla Spöke!!!

Iaf, skaen är den att min mobil, som jag fick förr förra året, -06 är numera avstängd och själv har jag ingen aning om hur länge den kommer förbli det. Det började med det jag skrev om under inlägget " Vilket spel spelar du?"  !
Sms och bråk. Till slut gick det lite långt och jag ångrar det VÄLDIGT mycket men vad kan man göra. Jag valde, ville mer helt enkelt stänga av den och inte riskera att det händer igen. Men då tänkte jag självklart inte på sen när jag skulle sätta på den igen! För faktum är att det är så skönt. Det är liksom inget stress. Efter varje jobbigt sms blev jag så stressad. Rädd..Ja, eller lite rädd. Men grejen var den att jag klarade det nu. Jag var så trött på det hela så jag brydde mig knappt. Men sen när den händelsen kom, som jag valde att inte skriva om här så kände jag mig tvungen att stänga av. Men det är skönt nu, min stress över just mobilen är borta. Jag har det lugnare. Sen måste jag ju någon gång sätta på den och använda den. Man klara sig inte utan mobil i samhället idag. Samtidigt som det låter enkelt att ta upp den igen och börja som vanligt är det inte alls så ENKELT!! Fortfaranade är jag rädd över de sms:en jag troligen kommer att få. Alltså, även om jag vet att det jag gjorde är förlåtet eller jag sa förlåt och gjorde det jag kunde så tänker jag ändå att det mesta är mitt fel. ÄVen om jag vet att det inte är jag. Jag har försökt att inte svara, eller bara radera. Men jag måste ju bli starkare i det. Jag tänker helt tiden:

" Alma, du är ändå starkare. Va fan Alma, du skulle ju inte ta åt dej så. Jag är cool, glad och bryr mig inte om sånt skit. För det är skit Alma, bara skit. Du gör rätt. Finns viktigare saker att bry sig om om hennes sms. Det är inget att bry sig om. Fan, tro på dig själv! Du kan, bara du kan! Allt är bättre. Låt inte det förstöra det du har byggt upp! JAG KAN JAG KAN! Jag är cool, jag är värdefull!  mm.  " 

Allt det jag just skrev låter säkert jättedumt. Det hänger inte ihop, nej det gör det inte! Men jag pratar både med mig själv och som till mig. Det är skönt. Ännu skönare att se det framför sig, skrifligt! Jag vill ju liksom inte bry sig! Verkligen inte! Men ändå känns det som att om det nu även händer så kommer jag att bry mig ändå! 

Men vad tycker ni, ska jag ta upp telefonen eller vänta tills det att jag är helt säker?  

image295

image296


Tomorrow..

Hejsan :)

Nu har jag suttit och knåpat med min design och är fortfarande inte alls nöjd. Har inte alla program som behövs för att göra en perfekt header men jag gör mitt bästa! Men lite pyssel med den nya är det kvar, tänkte fortsätta med den och visa senare i veckan!

Tankar har virrat omkring i mitt huvud MYCKET det senaste. Känns som att jag alltid säger så, men så är det i alla fall! Det här med böcker och att skriva är något jag funderat på ifall jag ska göra. På ett sätt känns det som att jag skulle må bättre av det och kanske tillochmed må HELT bra igen! Men på ett sätt känns det också som att det kan bli, istället för det postiva sättet det Negativa. OCh det vil jag ju verkligen inte!!

Jag har lätt att bli stressad över saker, hur mycket jag än skulle bara ta det lungt så blir jag stressad. När jag blir rädd så bli jag stressad. Det liksom hänger ihop allting. Likadant tvärtom. När jag är stressad så blir jag rädd. Det gäller allt, skolan, familj, känslor mm. Och på ett sätt, kanske konstigt men ändå ganska trovärdigt så tror jag att om jag börjar skriva böcker/bok just om allt inom mig, (Känslor/tankar mm. ) på samma sätt som jag skriver här så kanske jag blir överstressad? Och genom det rädd, mer orolig och mår ännu sämre? Det kanske bara är jag som får det att luta åt det hållet. Ibland reflekterar jag alldeles FÖR MYCKET! 

I vilket fall, så är det ju det jag isåfall oroar mig förr. Jag kanske måste göra något annat, sen har det gått en vecka och jag fortfarande inte skrivit en mening. Då brukar jag få dåligt samvete och kan inget göra eftersom jag oftast kommer på det under kvällen och är redo att gå och lägga mig. Så jag vill verkligen inte att det ska bli negativt. Men, jag ska försöka komma underfund med hur jag vill ha det. Svårt men ett STORT måste!!!

image278 

Comments.

1)

Postat av: ängel

varför i hela fridens namn skulle du vilja dö nu?
Och aldrig få chansen att uppleva riktig lycka när du blir mamma och när du får barn barn? eller träffar din Riddare som kommer på en vit häst? :)
Jag vet att allt kan kännas förjäkligt jobbigt nu..
Men jag LOVAR dig att du kommer att få uppleva riktig lycka.. kämpa bara på nu..
Det är inte värt det att lägga av. Du sårar andra mer då..å det vill du ju inte eller hur?
Kämpa på bara, det kommer ljusare tider :)

Kram på dig!

2007-maj-13 @ 20:44
URL:
http://rosavinge.blogg.se/


2)

Hej **** Vad söt du är! Varför är du så orolig för vad folk ska tycka om att du är tvilling. Jag tror faktiskt att den som bryr sig mest är du själv! Och varför gör det något om någon inte kan se skillnad. Visst det kan bli lite bökigt ibland men att folk inte kan se skillnad på er betyder ju inte att folk inte tycker om er!! Tvärtom tycker de flesta att det är häftigt med tvillingar. Jag tror att det enda du behöver göra att bestämma dig: 1) Vill du vara en tvilling som njuter av att vara tvilling, som visar utåt att du är stolt eller 2) vill du vara någon som skäms över den du är? Jag tror du vill nr 1, och om du väljer det kommer folk inte att bry sig om något annat än att du är en tjej som gillar sig själv och därmed kan gilla andra. Sluta oroa dig! Du har verkligen inget att oroa dig för, tvärtom! Shit vad många som skulle vilja ha en tvilling. Lycka till snäckan


Det här är mina två allra favorit kommenatarer! Eller inte favorit eftersom jag har MÅNGA som jag helt enkelt älskar och är jätteglad över men dessa är de jag minns! Fick dom jättetidigt, alltså när min blogg precis börjat!

Den första var på ett inlägg då jag var som mest förvirrad och som mest arg! Så ledsen, ville bara försvinna! Visste inte vart jag skulle ta vägen! Nu gläds jag åt att det är bättre! INte lika många sånna stunder dyker upp längre!
S K Ö N T ! ! Tack så väldigt mycket iaf ! T A C K!

Sen andra, fick jag nog tidigast. En anonym! Den hjälpte mig otroligt då. Vet inte hur många ggr. jag har läst den! Om du som skrev den fortfarande tittar på min blogg vill jag bara ge dig TUSEN MILJONER TACK!! Du gjorde mig mer säker än någon annan! Tack Snäckan! :)

GOTT NYTT ÅR I EFTERSKOTT :)


image273

Spirit of the rising sun lift me up
Hold me there and never let me fall
Love me 'til I die, my heart won't wait
Soon I will be loved...

In this love song, love
Love song, love song

- Love from me!


Iwillcometoyou!

Reach out for me..

Nu är jag här, redo och sugen på att skriva ett LÅNGT inlägg vilket jag lovade! En sammanfattning av de dagar som gått och funderingar/tankar!

En sak jag måste skriva ner och av mig innan de försvinner ifrån mitt huvud är en sak jag läste häromdag. På en annan blogg jag "råkade" klicka mig in på! En länk, och därefter kommer jag faktiskt inte alls ihåg addressen! Men det jag läste och som hon, Tjejen som ägde bloggen hade skrivit satte sig verkligen i mitt huvud! Har funderat och "filiosoferat" om det sedan igår (även om det inte låter som en lång tid vill jag bara upplysa om att för MIG är det VÄLDIGT lång tid) I vilket fall, så hade denna bloggaren en tvillingsyster, vilket faktiskt är roligt att just jag, av ren slump halkade in på hennes blogg ...

I alla fall, jag kanar jämt ifrån ämnet, ledsen för det! Hon hade skrivet ett inlägg, där hon beskrev känslan för henne och minen på människan när han/hon fick reda på att hon hade en tvilling. Alltså, den reaktionen som jag är så väldigt rädd för! Reaktion och sättet som människan som får reda på det ska reagera! Just när det kommer fram att jag har en tvillingsyster!

Hon skrev att när någon får reda på just det att hon har en tvillingsyster så är det som att dom tittar på henne, inspekterar henne för att få någon som helst "tecken" på att hon har en tvillingsyster?! Som att man ska ha något just tecken som står för att man en tvilling?! Själv har jag aldrig funderat på det alls, på det sättet. Inte ens tanken!

Sen nämnde "bloggaren" också att hon och hennes syster är som peppar och salt. Ser ut som syskon mer än identiska tvillingar! Själv vill jag verkligen kalla mig och min syster det! Jag vill kunna säga till folk att vi är HELT OLIKA! Inte alls lika på något sätt! Men det kan jag intem även om folk upplever det så så finns det också de som inte upplever det så!

Jag och min syster har aldrig fått bekräftat för oss ifall vi är enäggstvillingar eller tvåäggs! Blev inte när vi var små och har inte haft någon tanke att ens bekräfta det nu. Vet inte ens ifall jag vill det! Svaret lär ju skrämma mig lite! Men vad jag själv tycker och de människor som står mig nära är väl det att vi är lika. Men sedan väldigt olika på de saker som man kan vara olika på! Sen är vi olika på vissa saker, kroppsligt! Ex. vikt, längd, ögon, mun mm. Alltså, små skillnader men ändå skillnader! Alltså det här med lika och olika förstår jag mig inte riktigt på! När folk frågar mig om jag och min syster är lika, ska jag då säga vad jag tycker och känner eller ska jag säga som dom förväntar sig! För folk förväntar sig att tvillingar ska vara lika! Likdant när man frågar någon ifall man är lika, då "ska" dom säga att man är lika för tvillingar "ska" liksom vara tvillingar och lika varandra!

Men själv tror jag att vi är tvåäggstvillingar. Visst, alla tvillingar tycker att man själva är helt olika varandra! Jag med. Men jag har andra saker att gå efter! Vi har olika ryggrader, vilket gör det ännu mer tydligare att vi ör tvåäggs eftersom att enäggs tvillingar i alla fall är helt identiska! Vi har också olika tungor! (Låter säkert jättedumt) Men alltså, likaså med längd och vikt! Det skiljer lite! Sen är vi lika gamla, har levt lika länge vilket gör att vi ser ut att vara i samma ålder mm.

Oj, nu halkade jag verkligen ifrån det jag egebtligen började att skriva om! I alla fall, så tänkte jag bara på det här med "lika"! Människor kan säga att syskon är lika, att kompisar är det att saker är det! Alltså, det betyder väl inte att man är identisk för det. Syskon, som det skiljer ett år på eller två kan vara precis lika lika som tvillingar! Eller har jag fel?

Nu kan jag verkligen inte skriva mer. Hinner inte heller för den delen. Hoppas ni tycker det är bra det jag skrivit! Att det iaf är läsligt! Några stavfel här och var är nog helt möjligt, inte riktigt tittat igenom allt!

Skriver ifall jag hinner senare. Var endel sake rjag missade! :)

KRAM!

image270

image271

summerlove.

LÅNGT INLÄGG lovas komma imorgon. Är inte alls på något vidare skriv humör idag, tyvärr :/

image269

RSS 2.0