together,

Igår, igår fick vi reda på de nya matcherna. Eller de nya serierna. Innan har man mött samma lag två gånger, nu möter man (nästan) helt nya lag. Dessvärre, fick vi ett lag från vår förra serie. Och ja, men den ofantliga oturen jag lyckas ha ibland så blev det just "det laget". Det laget som jag inte ville möta. Men, ändå. Samma oro känner jag inte. Samma panik känner jag inte. Det gick bra. Jag var nästan lite glad. Dagen efter fick jag massa komplimanger. Isället för evigt tjat om min tvillingsyster så berömde de mig. Mig, som målvakt. Det. Det mina vänner kändes otroligt bra!

Så, jag är inte så rädd. Ändå finns någon oro. En liten oro. Eller det är mer, rädsla för framtiden. Jag vill inte att sommarlovet ska ta slut. Detta underbara! När man bara känner sig glad. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag klarar intr av att det tar slut.

Dessutom, är det ett till lag. Ett till lag där kanske 4-5 stycken går på min skola spelar. Inte lika farligt dock. Men ändå, jobbigt! Det är svårt att förklara. Denna känsla. Den känsla. Men visst. Visst kan jag klarar det. Visst blir jag bara starkare. Visst?

Jag vågar tro. Vågar hoppas på det. Att det kommer stärka mig. Göra mig till en starkare människa. Det är det som driver mig. Hur löjligt det än kan låta. Hur fånigt det än kan bli att oroa sig för att möta några lag. Att bli så rädd över några fåniga fotbollsmatcher. Så är det. För mig är det jobbigt. Men om jag lyckas. Lyckas klara det, och stå upp för mig. Visa att jag är den jag är och jag kommer alltid vara jag. Då, då kommer jag bli mycket starkare. Det är jag helt övertygad om.

Jag känner mig ganska stark. Stark i mig själv och vem jag är. Lite nervös men ändå förväntansfull över framtiden. Allt oändligt som har att vänta mig. Det känns ovanligt bra. Skönt! Mycket skönt. Jag vill öka mitt umgänge. Min umgängekrets. Göra den större. Lära känna mer människor. Mer vänner. Bli tryggare. Tryggare i mig själv på det sättet. Känna mig accepterad. Jag vill det. Men hur skaffar man vänner? Hur lär man känna?

Väntar man och ser vad som händer? Kanske. Eller så möter man framtiden. Låter framtiden komma till en. Iställety för att vänta. Men det, Det är nog svårt. En evig fråga. Men jag ska klura ut. Det, det ska jag klura ut. just nu känner jag mig helt redo inför framtiden. ohyes.

Idag, idag är en bra dag.




Kommentarer

Kommentera här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0