dessa tankar på dej förgiftar mitt vatten, beskjuter mej om natten
Hur kan jag någonsin glömma? Hur kan jag någonsin förtränga? Hur kan jag någonsin förstå?
"... just nu har en krypande & förskräckligt otäck känsla beslagtagit min kropp. Det är som att jag inte vet vad jag gör här. Jag vill bara gå, gå och gå. Jag vill gå utan att veta vart jag slutar. "
så fint
sweet jesus vad vacker den översta bilden är!
Nej men vet du vad? Er fina historia var den finaste jag läst på länge. Jag blev så glad och bubblig för din skull. Hoppas piskan låter bli att piska och att det är sensommarvinden som blåser er på kinden.
(men nu regnar det ur min historieburk, som ett tack för den fina historien)
Han började med att säga att han hade det vackra brevet jag lämnade honom i säkert förvar.
Han sa att jag nog skulle bli författare en dag.
Han var den vackraste man jag någonsin sett.
Inte någon uppblåst typ med brun hud som människorna på gatan vänder sig om för att se. Inte heller någon som hamnar på tjejtidningarnas megapostrar.
Han var bara vacker på ett snirkligt, konstnärligt vis. Som om sena nätter, glas med rödvin och färg från färgpaletter satt i rynkorna under dne svarta luggen och i huden under den korta, men ändå befintliga skäggstubben.
Han sa att jag nog skulle bli författare en dag.
Jag tänkte att nu flyr vi till Paris du och jag.
oh ja. bara vi som var där kan förstå. det var verkligen... mäktigt.
och efteråt springer tiden bara iväg. alltid springer tiden iväg. jag hatar det. kan man inte få leva i den där känslan lite till, utan att hamna så mycket efter?
hur har du det, fina tvillingsjäl?
blir tokig i dina bilder!
svar: <3
den lilla väskan, kommer ifrån H&M!
jag vet ibland, oftast, inte vad jag här ska skriva. dina ord och dina bilder berör mig alltid. du är underbar vännen, kom ihåg det<3
Den första bilden var så otroligt fin så den undrar jag om jag får ha i min blogg och skriva att det är du som tagit den, helt makalöst vacker. God!
Barn är lyckopiller.
Hur har du det vackraste?
Tänker på dig.
KÄRLEK
sv; det är så lätt att falla, så otroligt lätt. men på något sätt tror jag att det är meningen. att man ska falla gång på gång för att slutligen kunna stå på egna starka ben.
och le mot livet ska man göra. för de stunder som livet ler mot en är guld värda. stunder som man ska ta vara på.
ta hand om dig.
Han gör mig magisk. Får mig att tappa tid och rum. Det är magi. Jag kan inte beskriva honom mer än att han är mitt syre, mitt liv, min själ.
Om evighet finns är den med honom.
Kärlek.
Du skriver alltid så fint? Är rubriken en låttext?
Ja jag vet ju att även du gillar Bob Dylans musik! :) Vi får längta efter julskivan tillsammans då. Vad heter du förresten? Det känns lite konstigt att jag aldrig har tagit reda på det förut. :)
Den översta bilden var så vacker med sina tydliga solstrålar som sträcker sig mot blomman.
den första bilden är alldeles underbar. den andra bilden är alldeles underbar. den tredje bilden är alldeles underbar. förstår du vad det här betyder? alla bilderna är alldeles underbara. och nu har jag förresten (äntligen) skrivit något slags kommentarssvar till dig. titta under inlägget "den andra verkligheten". kram.
