du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst
Hans kyssar gör mej knäsvag
Hans händer gör mej kokhet.
Hans glitterögon gör mej hänförd.
Han gör mej fullkomlig.
Han är mej kär.
Min kärlek gjorde så ont, för bara några dagar sedan. Det var hånskratt som blev till hårda slag rätt i magen. Det var onödiga ord som jag helst vill radera och döda. Det var dumdristighet och olidlig smärta. Och det var längtan att komma därifrån, att bara lämna. För det gör ont, så hemskt ont när något så viktigt, något så oerhört stort ramlar och slår sej. Ett skrapsår på vänstra knät. Det blev resultatet av detta plötsliga fall. Ett hyfsat djupt sår som säkerligen kommer att efterlämna sej ett litet ärr.
En omöjlighet att riktigt förlåta. Förlåta känslan av ignorans, känslan av tomhet, känslan av rädsla. Men en enorm vilja att släppa taget och bara glömma.
Och jag ska glömma, förtränga och försumma. För vår kärlek är så mycket starkare än så. Ett fall, ett sår. Vi överlever det. Tillsammans överlever vi allt. Tillsammans övervinner vi smärtan. Ett ärr syns inte men det gör kärleken i våra blickar. Värmen i våra leenden. För våra ögon finner varandra i trängslet av alla andra. För våra läppar finner varandra när vinden sjunger mjukt om kärlek. För våra hjärtan slår som ett när klockan springer snabbt iväg. För vår kärlek är så mycket mer, så mycket större och så oerhört betydelsefull.
Jag älskar. Jag älskar verkligen. Och jag älskar att älska. Hans doft, hans smak, hans skratt, hans röst, hans hud, hans närhet, hans läppar. Jag älskar, älskar verkligen som jag aldrig har gjort förut. Jag älskar hans andetag om natten, hans kyssar mot min hals, hans hand begravd i min, hans leende ögon mot mej. Jag älskar det. Jag älskar, älskar honom.
Och det kan jag säga om och om igen.
Han gör mej fullkomlig.
Han är mej så himla kär.
svar:
ja man känner sig fin då!
Kärlek är fint (när den fungerar annars kan det vara rent ut sagt hemskt)
Grattis till dig. Tusen och miljoner grattis. Jag hoppas att allting fortsätter vara just så, underbart. Tack för en underbar blogg. Kramar till dig. Sofia.
vackra du! för det första: jag älskar bilden! din ögon. åh. du är så fin.
för det andra: jag blir glad av att läsa det du skrev. så himla glad. "För våra ögon finner varandra i trängslet av alla andra"
tusen pussar fina
:)
hej underbara!
Jag har hittat ett band, som jag inte riktigt vet är din typ av som musik, men som jag tycker du ska lyssna på.
Bland det svåraste jag vet är att känna något för ny musik, bara sådär - men ge dom lite tid. Läs texterna, känn. Så otroligt bra!
Mumford & Sons: http://open.spotify.com/user/madeleinefransson/playlist/2jCY4OxfD4pXFIy02X8uql
kramar!
dina ord passar så bra in i mitt liv. när man hittar riktig kärlek och låter den förändra ens liv till så mycket bättre som den kan göra finns det så mycket vackert att skriva.
Du är värd det bästa. Dina fina blå ögon och du.
Du skriver fina ord, du.
