Little star

Längtar efter att bara skriva här igen, uppdatera mina hjärtrop, lätta på tyngden som hänger över mitt bröst. Försöker att hitta tid men vet inte riktigt vart jag ska leta. Det är så mycket annat, så mycket "vi måste passa på nu" och så lite "kan vi inte bara ta det lugnt".

Försöker att ge mitt skrivande, mina ord så mycket plats så möjligt men misslyckas dagligen. Men ibland får jag till det! Ibland lyckas jag komma bort ifrån min verklighet just nu och skriva några rader, och jag känner mej som mej själv igen.

Att hopplöshet kan komma så plötsligt, attackera från ingenstans och göra det svårt att andas, det visste jag sen innan, men jag trodde att de tiderna var förbi. Nu är det på ett annat vis, det handlar inte om samma sak som det gjorde då. Men det känns och det är det kännande som kan göra mej sömslös och tårögd om nätternas mörker. I helgen hände det. Hopplösheten återvände, attackerade och stannande. Men jag ska strida. För det är inte rättvist, det är inte rättvist på något sätt.

Snart, snart


Wear it like a crown

Har funnit ro i sommarvärme och solkyssar. Jobbar utomhus mellan sju till fyra och skrattar med trevliga arbetskamrater. Trivs bland ogräsplockande, blomplantering och jordfingrar. Pussas på eftermiddagarna med en varmhjärtad kärlek och läser Harry Potter böcker på engelska för att samla på mej synonymer och nya ord. Har bränd näsa och lite tshirts bränna att skryta med. Somnar tidigt och snabbt, vaknar av solglitter och fågelkvitter. Tänker lite på framtidshopp och kanskedrömmar. Letar efter saker att beklaga mej över men finner inget utom det faktum att pissmyrorna attackerade mej på jobbet och egentligen var det mest roligt. Kan längta till att träffa fina sommarfräscha klasskamrater men vet att tiden rusar fortare än vad ögat hinner uppfatta. Drabbas ibland av ångestmoln och självhat och krånglar alldeles för lätt in mej i trasselnät av tvivel. Fast jag lär mej hela tiden att älska, mej själv och mitt eget. Att vara tacksam över mitt liv, över att jag är den jag är.

Mest skrattar jag mej genom vardagen,
älskar genom nätterna
och vet hur det känns
att bara vara


RSS 2.0