Vad ska det bli av mig

Somnar många timmar för sent och sover till tidig eftermiddag. Skriver en att-göra-lista på vad jag borde och vill hinna med under dagens återstående timmar men precis som alltid lyckas jag sällan hinna till hälften av listan innan klockslaget enbart består av nollor och mina ögonlock svider och börjar hänga ocharmigt långt ner. Tänker att jag borde ringa en vän och sysselsätta mig lite men börjar undra vem som egentligen är min vän. Är det hon som trots mina försök att berätta ändå alltid återkommer till sitt eget; hennes problem, hennes förtvivlan, hennes drömmar, hennes inutihet. Hon som har fastnat i en cirkel där endast hon får rum. Eller är det hon som vill förändra hela sitt liv, byta skepnad och införskaffa sig en helt ny verklighet men nya gemenskaper, nya kretsar och nya sätt. Hon som sveper in sig en rosaskimrande fasad där allt ska se bra ut på foto och smutsigt plötsligt blir synonym med fint. Börjar undra om jag tillhör hennes gamla eller nya, om jag bara är något använt som inte passar sig längre. Nej, då vältrar jag mig hellre i ensamhet och vad det nu innebär. Skrivande och fotograferande och läsande och tevetittande och familjemysande och körtkortsteoripluggande och pianospelande. Ändå tills framtid; att göra efter studenten, var-finns-jag-om-tio-år och imorgon tänkande fyller mig och gör mig högst obekväm och gråtig i nattmörkrets tysta atmosfär. Då tänder jag min pastellfärgade glitterlavalampa och skriver ännu en lista. Att-tänka-på-lista. Den låter lite såhär: jag borde inte oroa mig, jag borde låta framtiden hända, fokusera på mig själv och inte bry mig om andras tycke och tänke, inte göra mig till för andras skull, och sänka kraven, de gör mig bara villrådig och hispig. Listan avslutas lite klyschigt och engelskt med uttrycket: Go with the flow! Följ strömmen, tänk inte ut allt i förväg. Lev.
Och så tittar jag på klockan med mina rödablanka ögon och upptäcker att den redan passerat tre. Jag trycker ner mig i sängen och känner på mig att min förmiddagen ännu en dag kommer sovas ut.

RSS 2.0