lättklädd

Sommaren håller ut några dagar till och jag cyklar lättklädd längs gatan som leder hela vägen hem till platsen där mitt hjärta slår som tryggast. Sitter några minuter på altanen och låter solen beröra varje del av mig. Ser hur allt det somrigt gröna sakta börjar avta och ändra färg till en mer odefinierbar nyans med lutningar åt brunt. Kramar på myskatten som kärleksfullt stryker mig längs benen och känner mig relativt lugn för första gången på flera dagar. Ångesten avtar och jag tänker att jag inte kan göra något åt situationen ändå. Det är som det är och det blir som det blir. Andas ut några gånger extra och cyklar sedan till mitt andra hem. Lite lättare än innan.

Kommentarer

Kommentera här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0