regnfilosofilim

Regnet öser ner och jag tycker om hur det låter mot fönsterblecket. En känsla av hopp och en "allt-löser-sig-så-småningom" känsla dyker upp från oväntat håll och blommar ut i kroppens alla vrår. Gör vad jag kan och gör vad jag måste. Mer kan jag omöjligt göra och om jag bara vet vad som är viktigast i mitt liv finns det ingen chans att nedstämdsheten tar över mig helt.

Ljuset

Det är vår ute och jag tycker om när solens strålar värmer mot ansiktet. För då kan jag andas ut och bara fokusera på ljuset och hur vackert allt runt omkring mig är. Annars är huvudet sprängfyllt av funderingar och tankar på framtid och eventuellt jobb eventuellt plugg. Försöker strukturera upp mina tankar och tänker att det kan väl inte vara så svårt? En av mina personliga egenskaper i personliga brevet som jag beskriver mig själv målande med är ju just strukturerad. Då borde jag ju vara det också, eller? En annan är stresstålig och det skrattar jag lite åt nu när stressen över att inte räcka till, vara bortvald och inte vara viktig, bra och duktig nog för att få jobb tynger mig ner mot marknivå och får mitt hjärta att slå i för hög hastighet. För en kreativ och serviceinriktad människa som jag ändå upplever mig att vara måste väl kunna hitta någon som vill ha mig? Eller? Jag vill ju bara känna mig behövd och omtyckt. Och varför vill jag känna mig behövd och omtyckt? Av vem? Det borde räcka med att jag är det av människor i min omgivning. Jag vet ju att alt ordnar sig ändå, tillslut.
 
Men det är ju just det det handlar om, att just nu känns det inte som om att det kommer ordna sig och om det väl ordnar sig så vill jag att det gör det nu och inte tillslut. Då kommer tvivlen hinna äta upp mig innan och jag kommer ha gått under jorden. Och mitt hjärta kommer antagligen vara sönderslaget.
 
Jobb eventuellt plugg eventuellt pengar eventuellt kunskap eventuellt trygghet eventuell framtid. Jag orkar inte eventuellt, jag vill ha bestämt och färdigt. Jag vill veta.
 
Men det är vår ute och jag tycker om när solens strålar värmer mot ansiktet. Så jag fokuserar på ljuset.

RSS 2.0