Saknad.

Vi bor ihop. Vi delar säng ihop nästan varje natt. Vi gör det mesta tillsammans. Vi har ett liv ihop. Ändå saknar jag dig så att det gör ont i magen varje gång du inte är hos mig. Så fort du går ut genom dörren spricker det till i mitt hjärta och jag vill bara att du ska komma hem. Din närhet gör så mycket med mig. Den hör ihop så mycket med min trygghet och att få somna på ditt bröst eller bara vara och göra ingenting, fast ändå tillsammans, det är så viktigt för mig. Jag mår bra när du är hos mig, när vi får vara tillsammans och vara en enhet. Du och jag.
 
Just nu är du inte hemma. En ångestframkallande söndagskväll och du är inte hemma. Mitt hjärta skriker efter dig. Jag behöver dig och jag behöver somna i din värme men det går inte. Det närmaste jag kan komma dig och att ringa dig och höra din röst. Men då blir saknaden nästan ännu starkare och svårare att ta sig igenom. För jag vet ju att vi ses imorgon, men just nu lättar det inte mitt längtande hjärta.
 

Vi bor ihop. Vi har ett liv ihop. Ändå kan jag inte få nog av dig.

Kommentarer

Kommentera här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0