eftermiddagssol

eftermiddagssol som sneglar in
genom fönstret
och träffar välbehövligt nog mitt ansikte
och dagen blir helt plötsligt
något annat än vad den var förut
 
något nytt och bekant
på samma gång
för känslan känner jag så väl igen
 
den kan jag ut och innan
för den har jag älskat så många gånger förr
 
kroppen som fylls av förväntansfullt
iver och pirrande hjärtslag
som trummar min bröstkorg,
som gör mig bländande upprymd
 
smältsnö som glittrar i solstänket
längs asfaltgatorna och smygande ljudbilder
av fågelkvittrande trädkronor och mildare vindpustar
 
ljusare eftermiddagar
och mornar som vaknar ljusa
med gråtorra gator och skärblå himmel
 
glittriga ögon
som ser längre
och lyckligare på tillvaron
 
den känslan
den efterlängtande värmen
den förändrar
 
 

vårkänsla

En tillfredställande doft av vår väller över mig när solen värmer mitt vinterbleka ansikte och snön hastigt smälter bort till mjuka vattenpussar längs gatorna utanför mitt fönster. Det ger mig lust till att leva och anledning att sluta bekymra mig över mörklagda mornar och eftermiddagar som blir kvällar alldeles för fort. För visst är det väl längtan som sätter igång pirret? Längtan efter tunnare kläder och ljusare tillvaro? Grönare träd och ett och annat fågelkvitter att vakna och slumra om till? För mig är det så, och för är längtan detsamma som vår och vår är detsamma som förälskelse.
 
 

RSS 2.0